"Fred", av Axel Lieber, på Modernautställningen 2010 som öppnar idag.
Stockholm, Moderna Museet,
Jag stannar vid den roliga skon som Axel Lieber har fixat till. Det kommer en familj med ett par tvillingflickor, runt fem år. "Titta vilken rolig sko" säger pappan, "undrar vilken fot den passar på?" "En spindel!" kommer det blixtsnabbt från en av flickorna. Så perfekt, den har ju åtta fötter. En stillastående spindel, eller en som hoppar jämfota!
För mig har flickan gjort upplevelsen mycket större – fantasin har fått extra input! Jag börjar tänka på föremålen och vad som finns runt omkring. Omgivningen påverkar konsten. Mycket!
MM har alltid gjort mig deprimerad. Jag går in genom glasdörren, fortfarande förväntansfull och glad, men går alltid ut med lednsa hängveck. Detta slutna och kvävande betonghus begår lustmord på nästan allt som visas där. Det värsta exemplet var en utställning med Matisse-skulpturer i museets barndom. Konst i allmänhet och kanske Matisse-skulptur i synnerhet kräver rymd och luft. Nu visades dom sorgligt hopträngda som på ett tillfälligt halvmörkt lager.
Det finns många goda exempel på byggnader som lyfter fram konsten istället för att misshandla. Ett sånt är MAXXI i Rom som öppnade i våras.
Nya museet MAXXI i Rom, ett fantasihus gjort för konst!
Ett förslag i all blygsamhet: Riv de fula husen och bygg nytt på denna högt belägna plats med utsikt över vattnet, med rymd, och sneda golv och labyrintiska överaskningar. Ta med den okända flickan och hennes kompisar på studieresa till MAXXI och låt sen barnen bestämma hur ett riktigt Moderna Museum i Stockholm ska se ut!
